Mindre filé – mer förnuft
Laga mat som Betty i Katarina Widholms bokserie
Åtta års research gav resultat.
I ”Bettys bästa” visar Katarina Widholm att 1930–50-talets vardagsmat varken var grå eller geggig.
Den var både smartare kryddad och bättre planerad och förvånansvärt modern.
Katarina Widholms nya bok, ”Bettys bästa”, är inte bara en receptsamling. Det är en kärleksförklaring till kökets arbetssätt och till kvinnorna som fick vardagen att gå ihop trots ransoneringar och minimala budgetar. Den är också en påminnelse om att smaken inte sitter i vad maten kallas, utan i handen som rör i bunken.
Bakgrunden är bekant för dem som läst de fyra böckerna om Betty: 17-åriga Betty lämnar Hudiksvall för att ta plats som hembiträde i Stockholm, året är 1937. Betty betraktar sin nya värld från köksdörren. Åren runt kriget med ransoneringar, klass, könsroller och drömmar.
– Den handlar om mat. Klart att det finns recept, men framför allt handlar den om hur vi tänkte, lagade och åt, säger Katarina.
I boken samlas recept, husmorstips och kulturhistoria ur Bettys värld. Med fokus på smaken, vardagen och hantverket.
Under åtta år av research läste Katarina Widholm mängder av årgångar av tidningen Husmodern, plöjde frågespalter och reklamannonser, lyssnade på schlagers, såg dåtidens filmer och fyllde hyllorna hemma med begagnade receptböcker.
– I filmerna kunde jag se hur folk rörde sig, klädde sig och förhöll sig till varandra. Men också hur olika köksredskap användes, säger Katarina.
I veckotidningarna kunde hon läsa av tonfall, hierarkier och mängder av mat och recept. Med den nya boken vill hon göra upp med våra fördomar om ”förr-i-tiden-maten”.
– Den var inte grå, geggig och smaklös, bara annorlunda kryddad och annorlunda benämnd.
Dåtidens gräddpudding låter trist, i dag säger vi pannacotta och alla blir sugna. Pudding och låda har blivit gratäng.
– Chili och vitlök var ovanliga, men ättika, senap och pepparrot gav smak och skärpa.
Och så fanns det ofta efterrätt varje dag som ibland bestod av kräm eller ett glas mjölk med sönderbruten knäcke och en klick lingonsylt. Det var vardagslyx, inte festtårta.
– Boken är skriven som en dialog mellan mig och Betty. Vi har gjort den tillsammans, på något sätt. Historien om Betty är färdigberättad, men vi behövde ett kök att stå kvar i.
Ur beredskapstidens ransoneringar plockar Katarina fram recept som känns förvånansvärt aktuella som falska kåldolmar, rotfrukter med buljong – och en potatistårta som blivit hennes egen favorit.
– Den innehåller i princip bara potatis och matfett. Två bottnar, hemkokt sylt emellan. Kompakt, mild, nästan som en Napoleonbakelse. Då användes margarin men jag använder gärna smör, det blir ännu godare.
Katarina vill också återuppliva de långsamma metoderna: kålpudding som får stå och bli riktigt smakrik; kalvsylta kokad på riktigt kalvkött, den blir mjuk och len och långt från butikernas rosa, hårda skivor.
– Barn älskar hemgjord kalvsylta, om ingen vuxen hinner säga usch först, säger Katarina.
Husmorstipsen handlar om planering. Ät upp det som finns innan du handlar, våga köpa andra stycken än filé och låt grytan sköta sig på låg värme.
– Det är både mer hållbart och billigare än att rusa ut och köpa hem färdigt.
Mat, menar hon, är alltid mode. Vi tror att dagens smak är objektivt godast, men kommer troligen skratta åt våra trender om några år. Just därför är det värdefullt att läsa gamla recept utan att rynka på näsan utan istället våga prova.
– Min mammas chokladkakor vann pris i någon baktävling. Det som är bra med dem är att om man misslyckas blir de bara knäckigare och fortfarande goda.
Katarina ser gärna att läsarna tar till sig att maten från 1930–50-talen rymmer massor av smak och vett. Att orden kan lura oss och att planering är den bästa kryddan.
– Vi äter ofta för mycket festmat till vardag, med grädde, smör och såser. Vardagsmaten förr var enklare, lättare, smartare. Den förtjänar en ny chans.
Katarinas favoriträtter i Bettys bästa
Kålpudding. Både Bettys och Katarinas egen version finns med i boken.
Äppelkräm. Den är tidlös och snabb med riktig äpplesmak.
Kalvsylta. För den modige. Känslan av att koka något från grunden sitter kvar länge.
Bor: Hudiksvall och Hassela
Ålder: 64 år
Yrke: Författare
Utbildning: Lärarutbildning; kurser i kreativt skrivande. Bakgrund som kulturarbetsförmedlare.
Aktuell med: Boken ”Bettys bästa – recept, tips och tankar”.
