”Mamma lagade köttbullar som inte ens en son kan älska”
Vintagemannen och vintageqvinnan om husmanskostens betydelse
Vintage-paret är numera experter på husmanskost.
De har ätit sig igenom flera årtionden under 1900-talet och bjuder på flera favoriter och tips.
Ingemar Albertsson och frun Anne-Marie Lindstedt driver tillsammans instagramkontot vintagemannensmat. Där lagar de mat från olika årtionden en gång i veckan utifrån kokböckerna Husmoderns köksalmanack.
– Intresset för god mat kommer hemifrån för mig. Inte nödvändigtvis att laga mat, men för vällagad mat. Mycket av ens matvanor sätts i barndomen. Min mamma lagade fantastisk mat, säger Anne-Marie.
– För mig var det tvärtom. Min mamma lagade köttbullar som inte ens en son kan älska. Hon ville nog inte vara hemmafru, säger Ingemar.
Varför vänder man sig till husmanskosten?
– Det handlar väl mycket om trygghet och smakerna man känner igen från barndomen. Sen tog ju matpriserna en större del av inkomsten förr i tiden, och nu håller ju matpriserna på att komma upp till sitt rätta värde igen. Så ekonomin är nog också ett skäl till att husmanskost kommer tillbaka. Om man ger sig tid att laga den från grunden kan man spara fantastiskt mycket pengar, säger Ingemar.
Vad är klassisk husmanskost?
– Långkok. Dillkött, pepparrotskött, kalops. Det är klassiker som tyvärr glömts bort. Sen är väl köttbullar och köttfärssås med spagetti klassiker också. Sen naturligtvis pannkakor, säger Ingemar.
– Lever och olika stuvningar på inälvsmat är rätt bortglömt också, men det tycker inte jag gör något.
Vilka kockar förknippar ni med husmanskosten?
– Tore Wretman är den första man kommer att tänka på men han är ju äldre än oss. Men han lyfte ju upp husmanskosten och gav den ett lyxkrogsrykte på något sätt. Vi brukar gå till bland annat Sturehof för att äta blodpudding, raggmunk och lutfisk. Det kostar men de gör det otroligt bra, säger Ingemar.
– Sen en av årets kockar, Fredrik Eriksson, som nu har Långbro Värdshus är en av stjärnkockarna som vi förknippar mest med husmanskost.
Vad har ni för husmanstips?
– Kasta aldrig mat. Se rester som en komponent till nästa måltid. Se inte bara resterna som något man värmer upp i mikron, det som blir kvar blir en ingrediens i en helt ny måltid. Har man potatis och kött eller korv kan man ju göra pytt i panna, säger Anne-Marie.
– Vi har potatis i trädgården för ett helt år. Alla kan ju inte leva så. Men man kan ju odla på balkongen och förvara saker i välisolerade lådor istället för en jordkällare.
Finns det fin och ful husmanskost?
– Snarare att det finns helg och vardag. Den stora skillnaden är egentligen tid. På helgen har du mer tid för att långkoka och förbereda dagen innan, säger Ingemar.
Under 1940-talet åt man mycket kristidsmat. Ingemar tyckte det var intressant att det under covid-tiden hamstrades burkravioli och snabbnudlar och att de internationella butikerna tömdes på sina lager av 10-kilos säckar med ris.
Vad ska man bjuda på som är riktigt svenskt?
– Sillinläggningar och både rökt och gravad lax brukar gå hem. Annars älskar jag dillkött eller kalops, vi bjuder inte på köttbullar säger Anne-Marie.
– En gång bjöd jag en latinamerikansk familj på kräftor. De hade bott i Sverige i två år men aldrig smakat. Det är egentligen inte så mycket mat, men det var roligt, säger Ingemar.
Vad tyckte de då?
– Jag blev ju inte tillbakabjuden hem till dem. Vi får säga att det talar för sig själv. Nej men vi hade trevligt.
Viktigt med dukningen
Hur man presenterar maten är också viktigt, tycker paret.
– Framförallt på 1940-talet när man åt lite enklare mat var det kul att göra det festligt runt omkring, och lägga upp maten fint. Vi har 4–5 serviser som vi plockar fram, vi väljer den som passar maten bäst. Men det är två saker vi alltid gör – tänder ljus och har linneservetter i servettringar av silver, säger Ingemar.
Hur kan man göra husman mysigt?
– Det finns ett enkelt svar på det. Det är att sitta och äta tillsammans och ha det goda samtalet. Vi har suttit så med barnen i alla tider. Om man inte har familj kan man göra som jag gjorde med mina vänner – träffas någon gång i månaden och hade vardagsmiddag ihop och hjälpas åt att laga maten, säger Anne-Marie.
Har husman gått i vågor?
– Det har säkert med ekonomin och trygghet att göra. Ibland kommer nya trender men i botten ligger den trygga husmanskosten kvar. Trenden har nog med att göra hur uppmärksammad husmanskosten är, ibland bubblar den upp mer, säger Anne-Marie.
Köper aldrig snabbmat
Något paret aldrig gör är att köpa snabbmat.
– Det gör vi endast vid akuta behov. Vi tycker inte att det är lika gott helt enkelt. Äter vi snabbmat är det snarare på ett konditori om vi beställer en färdig macka eller en dammsugare, säger Ingemar.
– Sen gillar vi ostar och charkuterier till exempel, med bra vin till. Det är också snabbmat, lägger Anne-Marie till.
Inspirationen för modern husmanskost
En stor inspiration de har för ny matlagning är Hanna Olvenmark, som har Instagramkontot portionenundertian, och kokböcker med samma namn.
– Det är en modern typ av husmanskost. Det är inte för många och krångliga ingredienser i varje maträtt. Det är också billigt och enkelt att göra, så ska det vara med husmanskost, säger Anne-Marie.
Har ni någon favoritmat i modern tid?
– Det finns en krog i Göteborg, Tizne, mexikansk fine dining med tequilameny till. Det är det mest överraskande goda jag ätit på åratal, säger Ingemar och fortsätter:
– Jag har ju min mycket sjuka fäbless, jag vet ingen annan som äter det. Men det är knäckebröd av god kvalité, mycket bregott på det och så strimlad vitkål i drivor så det bara faller ned tillbaka på tallriken.
