Svenskarna väljer blågult julbord
Kvalitet och ursprung viktigare än pris
Lågkonjunkturen må vara seg, men julmaten vill vi ändå satsa på.
Julskinkan är tillbaka i värmen och sillburkarna är som vanligt på plats.
AI får hjälpa till med rimmen men håller sig långt borta från recepten.
Efter flera år där priset styrt svenskarnas julinköp halkar ”billigt” nu ner från topplatsen. I årets stora julmatsundersökning från Livsmedelsföretagen svarar svenskarna istället att svenskproducerat och hög kvalitet är viktigast när skinkan, sillen och småkakorna planeras.
Jimmy Sandell, kommunikationschef på Livsmedelsföretagen, är inte förvånad.
– Det är glädjande att kvalitet ökar så mycket. Varje gång man köper svenskproducerat stöttar man både livsmedelsproduktion och beredskap, säger han.
Men plånboken är ändå långt ifrån återhämtad. Var fjärde svensk planerar att lägga mindre pengar på julmaten i år jämfört med förra året.
– Många känner fortfarande av arbetslöshet och osäkerhet. Då håller man igen, säger Jimmy Sandell.
2025 blev året då AI flyttade in i mångas vardag. Nu även i julfirandet. En av tre svenskar som använder AI säger att de tänker ta hjälp av en chatbot till jul, inte med recepten men för julklappsrim, julleksförslag och julklappsidéer.
När det kommer till maten litar vi fortfarande på det trygga. 53 procent använder recept från familj och släkt. Kokboken kommer lite oväntat stark på tredje plats, vilket kan bero på att det är där recepten vi återvänder till finns.
Efter flera års tapp vänder det uppåt för julbordets eviga mittpunkt. Julskinkan klättrar uppåt för första gången sedan 2021 och stärker sin plats före Janssons frestelse och sill. Kanske är det längtan efter det bekanta eller oro för tillgången på svenskt kött.
Hela 92 procent av svenskarna har sill på julbordet. Läs en gång till, 92 procent! Det är otroligt många. Genomsnittet är 3,3 olika sorter per bord, och generationerna väljer helt olika favoriter: unga lutar åt skärgårdssill, äldre föredrar inlagd eller Brantevik. Löksillen går hem i flest åldrar.
Ett överraskande stort antal, mer än en tredjedel bland yngre, äter dock ingen sill alls.
På dryckessidan är det noll dramatik. Julmusten är större än någonsin och vinner alla demografier, oavsett ålder, kön eller inkomst. Julölen klättrar uppåt och snapsen återhämtar sig. Vatten biter sig kvar på tredje plats, den tysta hjälten när munnen inte orkar med fler smaker.
När det kommer till dessert är svenskarna obevekliga: Ris à la Malta regerar för åttonde året i rad. Knäcken dundrar upp till andraplatsen och chokladasken håller ställningarna på tredje. Årets stora förlorare? Lussebullen, som faller rejält.
Sammanfattning av undersökningen
- Det viktigaste med maten och drycken på julbordet är att den är svenskproducerad
- Varför väljer man svenskproducerat? För att stötta svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter
- Trendbrott: Kvalitet viktigare än lågt pris för första gången sedan 2021
- Julkonjunktur: 1 av 4 kommer lägga mindre pengar på julbordet i år än 2024 (1 av 10 kommer lägga mer)
- Familj- och släktrecept är viktigaste källan till svenskarnas julbordsrecept
- 1 av 3 AI-användare kommer att ta hjälp av en AI-chatbot i planeringen av årets julfirande (julrim, julklappar, jullekar)
- Julskinkan är viktigaste rätten på julbordet (trendbrott: julskinkan ökar i popularitet för första gången sedan 2021)
- Julmusten överlägset viktigaste drycken på julbordet
- Ris à la Malta viktigaste efterrätten
- Sillspecial: 92 % av svenskarna har sill på julbordet. Genomsnittliga julbordet har 3,3 sorters sill. Senapssill populäraste smaken. Många yngre skippar sill helt.
