Svenska sopslarvet är en miljöbov

Experten: Förpackningarna upplevs som kladdiga

Soptestet på stan – så återvinner vi från köket
Soptestet på stan – så återvinner vi från köket
1:31

60 procent.

Så stor andel av koldioxidutsläppen från våra sopor kommer från plastförpackningar som vi sorterat fel.

Och faktum är att färre än 4 av 10 plastförpackningar återvinns i dag.

Det mesta av det som vi äter och dricker är förpackat i plast, kartong, papper, metall eller glas. Generellt sett är vi svenskar bra på att sortera och lämna förbrukade förpackningar till återvinning. Men statistiken avslöjar att vi kan bli ännu bättre och det gäller inte minst plastförpackningar.

Under 2023 återvanns 36,3 procent av de plastförpackningar som sattes på marknaden, enligt Svensk plaståtervinnings hållbarhetsrapport. De blev till återvunnen plastråvara som då kan ersätta helt nytillverkad råvara.

Maria Arveström är teknisk utredare på avfallsavdelningen på Stockholm Vatten och Avfall. Hon tycker att hushållen blir allt bättre, inte minst vad gäller sitt matavfall. Men hon bekräftar också bilden av att återvinningen kan bli bättre bland hushållen.

– Om man ser till den vanliga soppåsen, visar våra plockanalyser att det är ungefär mellan 60 och 70 procent av innehållet i påsen som har hamnat där i onödan.

Plast som lämnas till återvinning.
De flesta av oss vill göra rätt och återvinna men ibland blir det ändå fel.

Vad är det som hamnat i påsen i onödan?

– Det handlar om matavfall, lite trädgårdsavfall, lite textil och en hel del förpackningar. Ungefär mellan 25 och 30 procent av soppåsen består av förpackningar av plast, papper, glas och metall och det är då framför allt plast- och pappersförpackningar som hamnar där.

Jenny Westin

Kladdiga plastförpackningar

Jenny Westin, senior rådgivare och statistikansvarig på Avfall Sverige, instämmer och konstaterar:

– Det beror på plastförpackningarnas innehåll, att det blir ett lite kladdigare avfall som gör att det inte känns lika fräscht och då känns det enklare att slänga bland de andra soporna.

Hon understryker att det är helt okej att lägga kladdiga plastförpackningar i återvinningen.

– De ska vara tömda, men behöver inte vara rena.

Jenny Westin konstaterar också att det skiljer sig åt mellan boendeformerna vad gäller sopslarv. Villaägare är något bättre på sopsortering än de som bor i flerbostadshus. Och då är endast 47 procent av villornas restavfall rätt sorterat, enligt Avfall Sveriges siffror.

– Det är lättare att vara anonym när man bor i lägenhet och har ett gemensamt utrymme där det inte framgår på samma sätt vem som är den skyldige. Det är lätt att komma undan. Villan står ju för sitt eget avfallsabonnemang.

Lagkrav sedan 25 år

I vissa länder kan man bli bestraffad för sopslarv och även i Sverige har flera kommuner börjat införa felsorteringsavgift för saker som inte ska finnas i matavfallet. Jenny drar paralleller till lagkravet kring sortering av textilt avfall.

– Då blev svenskarna så duktiga på att sortera att det blev översvämning av textil återvinning. Men det har samtidigt varit lagkrav på att sortera ut förpackningar i 25 år. Det finns inga straff men det är ett krav och ändå är man så dålig på det.

Fruktnät kring avokados.
Fruktnät är en förpackning som ska återvinnas.

Jenny önskar att fler skulle sortera sitt avfall rätt och även en liten förändring kan ge stor effekt. Om varje hushåll i Sverige återvinner en extra plastförpackning i månaden kan koldioxidutsläppen minska med motsvarande utsläpp från 1 200 bensindrivna bilar per år. Det visar siffror från Stockholm vatten och avfall som också konstaterar att varje plastförpackning som återvinns halverar sin miljöpåverkan – jämfört med om den skulle slängas i soporna och eldas upp i stället.

De återvunna plastförpackningarna kan sedan användas till nya förpackningar eller som material till exempelvis trädgårdsmöbler, plastmattor och resväskor.

– Allt material som går att återvinna och göra något nytt av är värdefullt material så det är viktigt att få med sig det där. Att man kastar bort något värdefullt. Vi har i vår senaste analys också sett att det slängs otroligt mycket pantburkar. Där är det miljontals kronor som kastas i soporna bara i Stockholm, konstaterar Maria Arveström.

Plast som ska återvinnas.
Svensk plaståtervinning i Motala. Här hantaras stora mängder plast som återvinns.

Fakta / Så sorterar du dina plastförpackningar

Plastförpackningar kan du lämna på en återvinningsstation eller i ditt miljörum. Exempel på vanliga plastförpackningar:

  • bärkassar, plastpåsar, fruktnät
  • crème fraîche-burkar
  • chipspåsar och plastfolie
  • frigolit
  • plasttuber och refillpaket
  • Schampo- och tvättmedelsflaskor
  • Små hinkar och dunkar för tex sylt och saft
  • tråg för kött, fisk och grönsaker

Diskborsten och andra mindre plastsaker som inte är förpackning lägger du i vanliga soppåsen. Större plastsaker som en trasig tvättkorg, trädgårdshinkar och pulkor ska lämnas till en återvinningscentral.

Källa: Stockholm vatten och avfall

Är du fortfarande osäker på hur du ska hantera dina sopor? Läs mer om det på Sveriges avfallsportal.

Susanna Vidlund

Susanna Vidlund är reporter på Godare och har en förkärlek till allt asiatiskt och bakning. Hon har en bakgrund bland annat som inredningsredaktör och nyhetsreporter och är publicerad författare. Susanna har tidigare varit chefredaktör på Frida samt kulturreporter på SVT.