Testpanelen: Så smakar blodbrownien

Kocken: Det kändes som wow!

Får det lov att vara en blodbrownie?

Nej, vi talar inte om vampyrfika till halloween utan ett sätt att ta till vara slakteriblod som annars blir avfall och samtidigt fixa en järnberikad kaka.

– Kletig men god, tycker våra testare.

– Vi valde blod för att det innehåller mycket näring per krona, säger Veronica Öhrvik, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation som tagit fram brownien. 

Slakteriblod är en så kallad sidoström. Djur slaktas för att bli biff, kotletter och färs. Blodet får man på köpet. I dag blir bara 3 procent av det mat. De övriga 97 procenten blir biogas. 

Men är det inte lika bra om blodet blir biogas som kan användas som bränsle?

– Nej, prio ett är att råvaror som kan bli mat också blir det. Det är slösaktigt att inte ta till vara de resurserna och att inte göra något ätbart av dem, säger Öhrvik.

En extra poäng med att ta till vara på blodet är att det är rikt på järn och många behöver få i sig mer. En tredjedel av alla svenska kvinnor i fertil ålder lider av järnbrist.

– Blod innehåller en speciell sorts järn, hemjärn, som kroppen har lätt att ta upp. Upptaget störs inte heller av kaffe eller te och du behöver inte kombinera med C-vitamin för en bra effekt. Blod är också en bra källa till protein, vitamin B12 och selen, säger Veronica Öhrvik.

En riktig powerkaka, alltså. Men ett fikabröds främsta plikt är att vara smaskigt. Vi har testat.

– Väldigt kletig.

– Fast liksom torr.

– Den fastnar i gommen.

Vår tre provsmakare – svägerskorna Charlotte Hansson, 38, Linnea Amanius, 27, och Hanna Hansson, 36, från Stockholm är inte helt nöjda med konsistensen på blodbrownien men smaken får klart godkänt.

– Väldigt chokladig och god. Jag gillar också att den inte är jättesöt, säger Carlie Hansson.

Hanna H håller med:

– God – om än inte fantastisk. Och man känner ingen smak alls av blod, inget järnigt.

Blodbrowniesarna kostar 20 kronor styck (två för 37 kronor).

– Ganska dyrt. Men när jag var gravid och behövde få i mig extra järn skulle jag nog ha kunnat ha tänka mig att köpa. Men inte till ett vanligt fika, säger Linnea Amanius.

– Eller som ett sätt att få i ett barn med järnbrist lite extra, säger Hanna Hansson.

Varför blev det då just en brownie?

Sofia Lundvall, kock på Axfoundation:

– Färgen var en utmaning. Maten blir ofta svart när man blandar i blod och det känns ovant för oss. Vi fastnade nästan direkt för att det skulle vara något slags chokladkaka. Och det blev helt rätt. Kakans färg påverkas knappt och blodet lyfter chokladsmaken. Det kändes som wow!

Hur mycket blod är det i smeten?

– Vi testade olika mängder och vid 30 procent känns det där metalliska och konsistensen blev som blodpudding. Nu ligger vi runt 20 procent. Jag har bland annat ersatt äggen i den ursprungliga browniesmeten med samma mängd blod. Kakorna behöver gräddas något längre tid.

Kan man baka sina egna blodbrownies?

– Javisst, sätt igång! Testa dig fram till vad som fungerar i ditt kök. Och i pannkakor kan du byta ut äggen mot blod. Väldigt gott. 

En flock kusiner har tålmodigt väntat på att deras mammor ska tugga och tycka klart.

Nu får de hugga in. Här klagas varken på konsistens eller pris. Axel, 6, hejdar sig visserligen en sekund när vi berättar att det är blod i smeten men fortsätter sedan att mumsa.

Hur smakar brownien, då?

– Bra! 

Låter det som. Lite svårt att höra när testaren tryckt in ytterligare en kaka i munnen.

Fotnot: ”Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som arbetar konkret för ett hållbart samhälle.”

Sugen på en blodbrownie?

Brownien finns än så länge bara att köpa i Pressbyråns testbutik PBX på Sveavägen i Stockholm. 

En kaka kostar 20 kronor, två stycken 37 kronor.

Kakaon är ekologisk och Fairtrade.

– Vi kommer att utvärdera hur länge blodbrownien kommer att finnas i PBX senare i höst, samt se över ifall det hade varit aktuellt att sälja den i våra andra butiker. Det har varit väldigt positiva reaktioner bland de kunder som har ätit brownien och de flesta upplever en mörkare chokladsmak, mejlsvarar Harris Lukeman kommunikationsansvarig på Reitan Convenience Sverige som driver bland annat Pressbyrån och 7-Eleven.

Även du kan baka med blod

Sofia Lundvall, kock på Axfoundation har tagit fram receptet på blodbrownien. Du kan baka dina egna. Här ger hon några tips:

• Vi använde fullkornsrågmjöl i stället för vetemjöl för att ytterligare öka järninnehållet.
• Mejerifett dämpar blodsmaken. Vi testade också en variant med rapsolja men då kom blodsmaken fram mer, något metalliskt, järnigt som sticker ut. Men smör och margarin fungerar bra.
• Vid 30 procent blod i smeten känns den där metalliska smaken och konsistensen blev som blodpudding. Nu ligger vi runt 20 procent. Det är i stort samma mängd blod som mängden ägg i den ursprungliga browniesmeten. 
• Kakorna med blod behöver gräddas något längre tid men annars är det ingen skillnad.
• Vi använde nötblod, grisblod har en kraftigare smak. Men renblod fungerar lika bra som nöt.
• Tänk på att hålla kylkedjan för blodet. Det är känsligare än ägg.

Mer än blod kan bli mat i stället för avfall

• Nästan en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs eller går förlorad i livsmedelskedjan. 
• Varje år uppkommer 38 kg matavfall per svensk innan maten ens hamnat på butikshyllan.
• Det kan vara sådant som är full ätligt, exempelvis deformerade, för stora eller för små grönsaker som sorteras bort innan de når butikerna. Var sjätte morot drabbas av detta oblida öde. 
• Även skal och blast som skulle kunna bli livsmedel efter processning/tillagning blir i stället avfall.
• Annat ätligt som ofta inte blir mat är pressrester från juice- och mustproduktion, pensionerade värphöns och bifångster vid fiske.
• Merparten av sidoströmmarna i den svenska livsmedelsindustrin blir biogas. Mindre andelar går till foder, till sällskapsdjur och pälsdjursindustrin, eller hanteras som avfall genom destruktion.
• Orsaken till svinnet är inte sällan att lönsamheten är låg för dessa typer av råvaror. Det kan bero på bristande infrastruktur och logistik, höga krav från köpare och skeptiska konsumenter. 
• När det gäller blod har inte heller alla slakterier lämplig utrustning.
• En rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, från 2022 från nio svenska nötslakterier och åtta grisslakterier visar att nära hälften (42 respektive 47 procent) av de delar som skulle kunna användas till livsmedel i stället blev biogas, djurfoder eller destruerades som avfall. Sammanlagt handlade det om 37 000 ton under 2020.

Källor: Veronica Öhrvik, projektledare Framtidens mat på Axfoundation, studien ”Blod och rova” från IVL – Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Axfoundation, föreningen Matsvinnet, Ipsos och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturvårdsverket.

En av tre kvinnor lider av järnbrist

• Järnbristanemi är den vanligaste bristsjukdomen i världen.
• Världshälsoorganisationen WHO räknar med att över två miljarder människor i världen lider av anemi (låga hemoglobinvärden). Ungefär hälften av fallen beror på järnbrist, att man får i sig för lite järn med kosten. Andra orsaker är malaria, andra parasiter, infektioner och brist på olika vitaminer.
• Problemet är också stort i Sverige. Nästan en av tre kvinnor i fertil ålder lider av järnbrist. Det är inte heller ovanligt bland män men kvinnor drabbas oftare eftersom de menstruerar.

En blodbrownie ger ungefär en åttondel av det dagliga järnbehovet för kvinnor.

– Blodråvaran innehåller inte bara järn. Det är också en bra källa för protein, vitamin B12 och selen. Vi har selenfattiga jordar i Sverige. Många skulle må bra av att få i sig mer även av det, säger Veronica Öhrvik.

• Om du helt utesluter animalier kan du i stället välja så kallat hydrotermiskt behandlat fullkorn och kombinera järnrika livsmedel med C-vitaminrika grönsaker. Använd gärna Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas för att hitta järnrika vegetariska livsmedel.

Hur märker man att man har järnbrist?

– Du känner dig trött och hängig, orkar inte med så mycket. Det är ju vanliga symptom så det är lätt att tänka att det beror på vardagslivet.