Skillnaden mellan gamla- och nya vinvärlden

Varför smakar en fransk chardonnay så annorlunda jämfört med en chardonnay från Kalifornien?

Det beror på mer än bara klimatet.

KRÖNIKA. Vi får smaka på två olika vin gjort på samma druva – chardonnay. Den ena är stram, nästan kalkig med en frisk smak av citron och grönt äpple. Den andra är fyllig och påminner om en dessert med smörkola och tropiska frukter.

Hur kan ett vin gjort på samma druva smaka så olika?

– Det här är två typiska chardonnay där den strama är från Frankrike och den fylliga från USA, säger vår lärare på sommelierutbildningen.

Vinvärlden har länge delats in två delar, den ”gamla- och nya världen”. Den gamla är i princip Europa och nya världen i stort sett alla andra vinländer som Sydafrika, USA, Australien och Nya Zeeland.

Att kalla det ”nya världen” är lite föråldrat och kolonialt vilket gjort att många stora vinorganisationer slutat att använda uttrycken.

Men de används fortfarande flitigt för att hitta skillnader i vinernas stil.

– Hör man någon prata om ”nya världen-stil” menar de att vinet är fruktigt med mogna smaker som speglar de varmare klimatförhållandena. Det är därför ni känner det här dessertiga i vinet från Kalifornien, säger vår lärare.

Det motsatta gäller då för chardonnayen i det andra glaset. Den är stramare med högre syra på grund av det svala klimatet i norra Frankrike som gör att druvorna mognar senare.

En annan skillnad är att vin görs med starkare traditioner och regler i den gamla världen. Fransmän och italienare vill att produktionen ska vara som den alltid ha varit, vinet ska smaka som det alltid har gjort. I USA och Nya Zeeland är vinodlingarna yngre. Här får man experimentera vilt, testa sig fram och leka med druvor, stilar och tekniker.

Vi smakar på de två vinerna igen och den här gången upplever vi mer än bara citrus och dessert. Nu känner vi också kyla och tradition i det ena glaset – värme och nytänkande i det andra.

Den här veckan har jag lärt mig... rätt temperatur för vinet

På sommelierutbildningen provade vi även samma vin fast serverat vid olika temperatur – vilken stor skillnad temperaturen gjorde! Vi fick lära oss att:

• Vita viner bäst serveras vid 8–10 grader, men lätta sorter trivs runt 6 grader och fylligare kan vara något varmare.
• Rödvin smakar bäst vid 16–18 grader, men lättare rödviner passar vid 14–16 grader.
• Mousserande viner, som champagne, är optimala vid 9–10 grader, medan prosecco och cava bör serveras vid 8–10 grader.

Mina vänner tipsar om...

Castelmare Prosecco organic Extra Dry, 2021

Nr 79780, Pris 99 kr, Italien

Min kollega Susanna älskar mousserande vin. ”Söker man ett prisvärt alternativ tycker jag att Castelmares prosecco är utmärkt. Denna italienare är fräsch och fruktig med inslag av päron, gröna äpplen och citrus. Det går fint ihop med snittar och passar utmärkt till exempelvis fina fisken, sallader eller milda ostar”, säger hon.

Familia Margaca Reserva Tinto, 2021

Nr 58298 Pris 198 kr, Portugal

Det här vinet drack jag tillsammans med några vänner på en portugisisk restaurang i veckan. Ett fylligt vin på aragones (tempranillo på portugisiska), och de lite mindre kända druvorna petit verdot och sousão. Alla runt bordet älskade vinet, smaken av mörka bär och kryddor passade perfekt till de portugisiska ostarna.

Basalte du Coiron Syrah, 2023

Nr 20078 Pris 99 kr, Frankrike

Nu är vi i riktiga Syrah-tider, tycker min kompis Bella som tipsar om den här från Rhonedalen. Ett smakrikt, kryddigt vin med inslag av fat, björnbär, lagerblad, mörka körsbär, svartpeppar, lakrits och skogshallon. Serveras vid 16-18°C till rätter av lamm- eller nötkött.

Domaine de Collavery 2023

Nr 2859 Pris 109 kr, Frankrike

Trots att vi är långt från roséns högsäsong tipsar ändå min kompis Miriam om det här friska franska vinet. ”Jag bryr mig inte att folk säger att rosé är till sommaren, det här är det absolut godaste vinet, punkt. Jag dricker det till förrätter eller ostar”.