Därför vinner lunchlådan i längden

Tareq Taylor: Den maten ska vi inte äta

"Det hamnar aldrig i min matlåda"
"Det hamnar aldrig i min matlåda"
1:36

Den är varken snygg eller trendig.

Ändå följer den med till jobbet dag efter dag.

Enligt Lunchrapporten 2025 är matlådan fortfarande det självklara valet.

Matlådan håller ställningarna som det mest populära lunchalternativet, enligt Lunchrapporten 2025 där över tusen svenskar har delat med sig av sina lunchvanor. Nästan åtta av tio svenskar tar med sig lunch hemifrån under arbetsveckan. Trots fler alternativ än någonsin är matlådan fortfarande vanligast på svenska arbetsplatser.

  • I åldersgruppen 50–65 år tar 80 procent med sig matlåda, jämfört med 74 procent bland yngre vuxna.
  • I norra Sverige tar över 85 procent med sig lunch hemifrån, medan Stockholmarna sticker ut åt andra hållet, där bara 67 procent gör det.
  • Var fjärde äter lunch på restaurang eller kafé under arbetsveckan och nästan var femte köper färdigmat i butik.
Nästan var femte köper färdigmat i butik till lunch.

Ändå är matlådans fördelar svåra att slå: den är billig, snabb och förutsägbar. När pris, tid och enkelhet får styra lunchvalet ligger den närmast till hands. Men rapporten visar också att framtidens jobblunch blir mer splittrad och mindre självklar än förr.

Lunchen är viktig och den förtjänar uppmärksamhet

Men oavsett om lunchen äts ur matlåda eller köps på språng är jobblunchen mer än något vi bara klämmer in mellan möten. På lunchen fyller vi på med energi, gemenskap och välmående. Men tyvärr smyger sig också stress, tidspress och dåliga matval in.

Matlådan behöver inte alls vara tråkig. Lite grönt piggar alltid upp,

När kocken Tareq Taylor tittar på resultaten blir det tydligt att lunchen är mer än bara mat, den är både en kulturfråga och en hälsofråga som ofta underskattas.

– Lunchen är viktig och den förtjänar uppmärksamhet. Det blir väldigt abrupt när vi hoppar över den, man märker direkt att det påverkar välbefinnandet negativt, säger han.

En fjärdedel av svenskarna hoppar över sin jobblunch minst en gång i veckan, ofta på grund av stress. Den traditionella lunchtimmen har krympt och bara två av tio tar mer än 45 minuter. De flesta äter på 30–45 minuter, och många försöker hinna ”bara lite till” innan de unnar sig pausen.

Det är lätt att känna igen sig.

Kocken Tareq Taylor rekommenderar att vi äter mat lagad från grunden.

Samtidigt visar rapporten att lunchen faktiskt gör skillnad: majoriteten upplever att de blir gladare, mer fokuserade och mindre stressade efter att de ätit.

Tareq känner igen sig, både som kock och personligen, i en tid då mat alltid finns inom räckhåll, men kvaliteten inte alltid följer med.

– Vi lever i en tillvaro där vi inte behöver planera maten, den finns överallt. Men vad innehåller den egentligen, och vad gör den med oss?

Jag får ont när jag äter dålig mat och det går så snabbt

Det är en fråga som han tycker att fler borde ställa sig.

Matlådan är smidig, billig och för många den enklaste vägen till lunch. Men det som oroar Tareq är inte var maten kommer ifrån – utan vad den består av.

– Ultraprocessad mat är förstörd mat. Den kan mätta magen men den gör oss inte friska. Det enda som har positiv effekt på kroppen är mat som är lagad från grunden.

Efter att själv ha drabbats av reumatism märker han direkt vad maten gör med hans kropp.

– Jag får ont när jag äter dålig mat och det går så snabbt. Jag hade ingen aning om hur starkt det hänger ihop.

Pasta är populärast i våra lunchlådor.

Enligt rapporten är svenskarnas favoritlunch pasta, tätt följt av sallad och husmanskost. Men frågan är inte vad vi äter oftast, utan vad som gör att vi fungerar som bäst.

– En bra lunch är lagad från grunden, utan fusk. Mat man känner igen. Den ska göra oss glada, mätta och trygga – man ska längta efter den.

För egen del är Tareq inte mycket för ”lätta sallader” mitt på dagen.

– Det känns som en fis i magen, jag får inte den energi jag behöver. Jag vill ha riktig mat. Ge mig en kalops eller en coq au vin så är jag en lycklig pojke, säger han.

Viktig gemenskap

Rapporten visar också att 61 procent umgås med kollegor under lunchen, och hela 71 procent äter i lunchrummet. Det är inte bara en plats att äta, det är också arbetsplatsens sociala nav.

Och just gemenskapen är något Tareq menar är särskilt betydelsefullt.

– Den pausen är otroligt viktig.

Det är också där matlådan hamnar i fokus igen, som ett sätt att faktiskt ta kontroll över vad lunchen innehåller.

Tareq Taylor vill ha riktig mat till lunch, en sallad räcker inte.

Tareq Taylors 5 bästa lunchtips

1. Ät mat lagad från grunden

– Ultraprocessad mat är förstörd mat. Det enda som har positiv effekt på kroppen är mat som är lagad från grunden.

2. Välj mat som ger riktig energi, inte bara snabb mättnad

– Jag får inte energi av en sallad på lunchen – jag behöver riktig mat.

3. Ät på ett sätt som får dig att må bra – både kortsiktigt och långsiktigt

– Jag mår inte bra när jag får i mig dålig mat över tid… jag får värk i kroppen när jag äter dålig mat.

4. Ta paus på riktigt – gärna tillsammans

– I restaurangköket sätter man sig ner och äter tillsammans när gästerna haft sin lunchpaus. Den pausen där är otroligt viktig.

5. Underskatta inte lunchen, den är en del av vårt levnadsmönster

– Lunchen är viktig och den förtjänar uppmärksamhet. Det blir väldigt abrupt när vi hoppar över den.

Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Convini under juni 2025. Totalt deltog 1132 arbetande personer i åldrarna 18-65 år från hela landet. Rapporten tar upp svenskarnas
lunchvanor på jobbet – vad vi äter, hur vi pausar och i år även hur mycket vi rör oss under
arbetsdagen.

Nina Kindbro

Nina Kindbro är reporter och redaktör på Godare. Hon har arbetat på Aftonbladet sedan 2002 med featureämnen som mat, heminredning, trädgård och hundar. Nina skapar ständigt nya recept och hittar sin matinspiration främst från Italien och Japan. Utbildning: Poppius fackpresskurs, litteraturvetenskap på Stockholms universitet och RMI Berghs tidningsdesign och detaljtypografi. Före sin tid på Aftonbladet drev Nina eget företag inom reklam och formgivning.