”Bästa förpackningen… ingen förpackning alls?”

Svenska uppfinningen klär av gurkorna nakna

En supertunn, ätbar film som håller gurkan fräsch lika länge som plast gör.
Inga E-nummer, bara raps och havre.
En ny svensk uppfinning kan minska både plastberg och matsvinn.

Sorteringskärlen för plast har en förmåga att svämma över snabbt. Vi är många som retar oss på att så många matvaror är inplastade eller ligger i plasttråg.

Innovationsbolaget Saveggy vill få bort plasten på gurkor och andra grönsaker. Nu lanserar de en ätbar växtbaserad hinna. Godares reporter ringde vd:n Martin Alexandersson för att reda ut vad som egentligen sitter på skalet, hur länge gurkan håller och om man kan få gin- och tonic-smak på köpet.

Hur föddes idén?
– Våra grundare, Tetra Pak-veteranerna Arash Fayyazi och Vahid Sohrabpour, ställde frågan: ”What if the best packaging is no packaging at all?” Fem års utveckling senare stod vi med ett tunt, ätbart skydd av två ingredienser.

Vad är ”skyddet” egentligen gjort av?
– Fullhärdad rapsolja och glutenfri havreolja. Punkt. Vi har kämpat för att hålla det superenkelt så att konsumenter slipper E-nummer och långa innehållslistor på frukt och grönt, säger Martin Alexandersson.

Hur mycket hamnar på en gurka – och märks det?
– Mindre än 0,3 gram, alltså en hinna på 10–20 mikrometer. Det motsvarar knappt 4–5 extra kalorier per gurka. Du ser ingen skillnad, men kan känna en lätt ”oljekänsla” på fingrarna. Den luktar inte och smakar inte.

Hur ska jag då veta om det finns något skydd alls?

– Gurkorna märks med en liten pappersetikett så att du vet att den har skyddet.

Vad är poängen – vad skyddar det mot?
– Fuktförlust. Gurka är 96 procent vatten och börjar torka direkt när den skördas. En ”naken” gurka håller 3–4 dagar. Inplastad eller med vår variant, 12–14 dagar. Vi är ute efter mindre matsvinn utan att plasta in.

Kan jag tvätta bort det?
– Skölj som vanligt, skyddet funkar ändå. Vill du få bort det, använd varmt vatten och en mjuk borste eller svamp.

Hur appliceras skyddet?
– Gurkan tvättas, torkas och sprayas i ett jämnt skikt. Vi har tagit fram maskiner tillsammans med en partner. Första linan står hos odlarna.se där en stor del av Sveriges gurkor packas.

Hur många gurkor sprayar ni nu?
– Startkapaciteten är ungefär 250 000 gurkor i månaden. Med fler arbetsskift når vi 500 000. Sverige producerar runt 80 miljoner gurkor per år, så vi börjar i mindre skala men bygger nästa generations snabbare maskiner.

Varför inte bara sluta med plast rakt av?
– Det går – men utan skydd måste gurkan ätas inom några få dagar och svinnet ökar i kedjan. Vi vill ge samma livslängd som plast ger, utan plasten.

Är det godkänt att äta? Behöver allergiker se upp?
– Ja. Vi använder rena livsmedelsoljor och har tredjepartstester. Allergiska reaktioner orsakas av proteiner och i en ren olja har proteiner avlägsnats. Vi kontrollerar varje steg i processen och har även arbetat för att säkerställa rätt information till personer med celiaki eller allergi.

Hur står ni er mot konkurrenterna?
– Apeel i USA har varit pionjärer. Vår grej är att vi bara använder två välkända råvaror, vilket gör att vi kan sälja i hela EU utan extra tillstånd. Europa är öppet och vi välkomnar fler aktörer, det här handlar om att minska svinnet.

Ska ni spraya fler grönsaker än gurka?
– Ja. Paprika och aubergine ligger närmast; de funkar med samma maskinteknik. Vi testar även bananer. Mindre bruna prickar ger längre gul period. På sikt finns potential för bär, örter – och helt andra appliceringar. Fokuset nu är på gurka: skala upp och göra skillnad snabbt.

Kan ni färga eller smaksätta skyddet?
– Visst, någon skojade om rosa gurkor eller med smak av gin och tonic. Men nej – det ska vi inte göra. Vår mission är matsvinn ner och plast bort. Det ska vara enkelt, tryggt och prisvärt.

Varför tar ni fram det här just nu?
– EU:s nya förpackningsregler styr mot mindre mängd engångsplast, och frukt och grönt under 1,5 kilo ska i princip vara plastfria till 2030. Handeln behöver alternativ, annars blir det dyrt svinn eller dyra avfallslösningar.

Vad vill ni uppnå till 2030?
– Att vårt skydd är en del av branschens standard och att plasten är borta från gurkan och andra grönsaker och frukter – utan att någon behöver kasta mer mat.

Är råvarorna svenska?
– Havreoljan kommer från en svensk sidoström. Rapsoljan är europeisk, volymerna som krävs finns inte alltid i Sverige. Vi jobbar med AAK för kvalitet och leverans.

Har ni skyddat idén?
– Ja, vi har patent på formulering och kritiska delar i applikationstekniken och fler på gång.

Vad drömmer du om att ersätta härnäst?
– Alla plasttråg för bär, tomater och småplock. Stora volymer, mycket skräp – och det skulle bli vackrare i frukt- och gröntdisken.

Saveggys gurka märks med en liten pappersetikett så att du vet att den har skyddet. Och ja – du kan fortfarande skiva, salta och lägga in precis som vanligt.