Svenskarnas favoritfisk allvarligt hotad

... men vissa jätteräkor får nu grönt ljus

Stekt strömming med potatismos.

Torsk, strömming och skarpsill ligger på skrämmande låga nivåer. Braxen däremot kan vi äta med gott samvete.

WWF:s fiskeguide 2023 listar fiskarna som är hotade och de som vi kan fortsätta fiska och äta.

Varje år släpper WWF en konsumentguide över vilka fiskar som är hotade och vilka vi kan fortsätta att äta.

I årets guide får bara 23 av 95 arter grönt ljus. Många hamnar på rött ljus vilket indikerar att de är i kritiskt tillstånd.

Bland fiskarna som fått rött ljus finns Östersjöns strömming, torsk och skarpsill. Överfiske och krympande bestånd ses som de främsta orsakerna till hoten mot arterna.

– Östersjöns känsliga ekosystem är i allvarlig obalans. Det är nödläge och dags att dra i handbromsen. Stora kommersiella matfiskar som torsk, strömming och skarpsill befinner sig nu på skrämmande låga nivåer. Att få havet och dess invånare på rätt köl igen är avgörande för att få friska marina ekosystem och en hållbar ekonomi, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind i ett pressmeddelande.

Torsken i Barents hav och Norska havet får också rött ljus.

Nordhavsräkan fortsätter att ha rött ljus i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan. Makrillen i Nordostatlanten går från grönt till gult ljus och även den vårlekande sillen i Nordostatlanten, som är vanlig i våra sillburkar, hamnar på gult ljus på grund av för hårt fisketryck.

Trots de dystra nyheterna finns några ljuspunkter, som grönt ljus för braxen och vissa sik- och löjromsfiskar i USA. Årets nykomling på grönt ljus är jätteräka (Penaeus vannamei) odlad i Storbritannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.

Fiskeguiden 2023
  • Grönt ljus (Bra val)
  • Gult ljus (Var försiktig)
  • Rött ljus (Låt bli)

Läs mer om WWF Fiskeguiden 2023

Nina Kindbro

Nina Kindbro är reporter och redaktör på Godare. Hon har arbetat på Aftonbladet sedan 2002 med featureämnen som mat, heminredning, trädgård och hundar. Nina skapar ständigt nya recept och hittar sin matinspiration främst från Italien och Japan. Utbildning: Poppius fackpresskurs, litteraturvetenskap på Stockholms universitet och RMI Berghs tidningsdesign och detaljtypografi. Före sin tid på Aftonbladet drev Nina eget företag inom reklam och formgivning.