Kaffe på ärta, gröt på böna

Så här kan vi äta 2044

Nej, du har inte laddat kaffebryggaren fel.
I Ica Växas framtidsvision kan kaffet bli en svensk hybrid och gröten bönboostad.
Mer svenskt och mindre svinn – men lika gott som nu.

Året är 2044. Du dricker ditt morgonkaffe och äter din gröt eller yoghurt. Allt är som vanligt. Eller?

Visst smakar kaffet som det ska men det är utblandat med ”kaffe” på fermenterad gulärta eller lupin. Gröten är kokad på havre och åkerböna och ”yoghurten” precisionsfermenterad. Båda toppas med bär i säsong och krisp gjort av pressrester.

Så kan det se ut i en av Ica Växas olika framtidsvisioner. Sofia Steinwall, innovationschef, tror att vi kommer att äta både smartare och mer svenskt i en nära framtid. Hennes team jobbar med framsyn ända in i 2040-talet – inte för att byta ut våra favoriträtter, utan för att ta fram dem på nya, hållbara sätt.

– Vi vill ligga i framkant. Framtidens mat handlar lika mycket om hur den tas fram som vad som ligger på tallriken, säger hon.

Visionen visar på fler svenska råvaror, mer säsongsbetonat, mer frukt och grönt. Och en rad nya produktionstekniker som kan avlasta klimatet utan att smaken försämras.

Vissa ”riskråvaror”, som kaffe och kakao där skörden kan slå fel, kan behöva ersättas delvis. Sofia pekar på företag som redan gör kaffeliknande drycker på fermenterade ärter eller lupin. Hybrider där en del av råvaran byts mot svenskodlat kan bli vanligt i kaffekoppen.

– Smak och pris måste sitta, annars flyttar ingen handen i butikshyllan. Det gäller även det nya, säger hon.

Utanför EU testas cellodlad fisk och kött, odlat från djurceller i bioreaktor. I Sverige följer Ica Växa bolag som ligger i startgroparna. Sofia har också provsmakat protein som framställs med hjälp av mikroorganismer som ”äter” koldioxid och väte.

– Protein gjort av luft låter sci-fi, men tekniken finns. Det smakade mer som ett kosttillskott – men det är väldigt spännande.

Ett område som är extra intressant är att göra nya livsmedel av är pressrester, det som blir över när det görs juice eller havredryck. Där finns fiber, protein, smakämnen och näring som i dag ofta inte tas om hand.

– Tänk burgare, mejerialternativ eller kryddiga aromer – gjorda av sådant som i dag slängs. Här kan vi både minska svinn och skapa nya produkter.

Och nej, allt blir inte labb och high tech. Klassiska tekniker blir ännu mer populära: fermentering i mer precis tappning, precisionsfermentering, för goda och hälsosamma produkter som håller längre.

Butiken förändras också, tror Sofia. Mindre bara hylla-och-kassa och mer lokal mötesplats.

– Vi kan få ”pant 2.0” där du lämnar in matrester/avfall som blir råvara i nya produkter. Tänk butiken som ett nav i ett cirkulärt matsystem, ihop med lokala odlare och kunder.

Trenden mot ”hjälp i vardagen” fortsätter: färdiga komponenter och smarta genvägar. Men dagens krav finns kvar.

– Smak, pris och enkelhet vinner alltid. Missar man smaken flyttar ingen handen i hyllan, hur hållbart det än är, säger Sofia och erkänner att växtbaserad ost ännu inte fått henne på fall. Däremot älskar hon växtbaserad ”grädde” på åkerböna: vispbar, dessertvänlig och svenskodlad.

Bakom förändringarna står klimatet men också vår egen hälsa.

– Hållbarhet driver på, men intresset för personlig hälsa är minst lika starkt. När de två möts går det fort.

2044 äter vi fortfarande gott men smartare. Samma favoritformat, nya råvaror och tekniker i väntar i kulisserna. Mer svenskt, mer fermenterat, mindre svinn. Och kanske ett morgonkaffe där svenska baljväxter gör halva jobbet – utan att smaken tar stryk.

Middag 2044 – så här kan den se ut

• Mer svenskodlat på tallriken.
• Odlad fisk och nya arter från hav och sjö.
• Tång som självklar råvara.
• Baljväxter för både protein och fiber.
• Minst en fermenterad komponent – kimchi får sällskap.

Köttet? Det är fortfarande välkommet men från gårdar som ställt om, med tekniker som regenerativt jordbruk.