Fem finalister gör upp om Årets matbluff 2025

Det står en sak på förpackningen.

Innehållet säger något annat.

Här är finalisterna till Årets matbluff 2025.

Jaså, trodde du att det var sardiner i sardinburken? Eller hjortron i hjortronglöggen? Det är lätt att tro. Men så enkelt är det inte alltid.

Varje år samlar konsumentföreningen Äkta vara in tips på livsmedel som riskerar att vilseleda konsumenter. I år kom 402 nomineringar in. Efter juryns urval återstår fem finalister som nu gör upp om antipriset Årets matbluff 2025.

De 5 finalisterna:

Vinnaren av antipriset Årets matbluff 2025 utses genom en öppen omröstning på Äkta varas webbplats mellan den 20 och 26 januari. Resultatet presenteras den 28 januari.

Här är de fem finalisterna – med motiveringarna bakom nomineringarna, i sin helhet.

Lite flingor, inget äpple

Färsking Baked apple pie

En stor kartong lovar mycket flingor. Den här är dock bara halvfull. Och det ovanligt stora luftutrymmet kan inte förklaras med att flingorna har packats samman under transporten, även innerpåsen är betydligt kortare än kartongen. Vidare till innehållet. Trots att namnet på dessa flingor är ”baked apple pie” och att äppelklyftor och en pajbit avbildas på framsidan, saknas äpple helt i ingrediensförteckningen. Fyllningen i kuddarna består i stället av en räcka mindre aptitretande ingredienser, som smaksatts med naturlig arom. Som grädde på moset skryter de vitt och brett om ”absolutely no added sugar” och ”fullkorn forever hela 51%”. Det är visserligen sant och tillåtet, men överdrivet.
Flingorna innehåller både sött vasslepulver och dadelpulver, som till cirka tre fjärdedelar består av sockerarter, och fullkornshalten är långt ifrån de 70-80 procent som havrekuddar brukar innehålla.

Vit vadå?!

Eldorado Vit block

Trots att den ligger i samma hylla som bakchokladen är det här överhuvudtaget inte choklad. Den innehåller inget som kommer från kakaobönan, vilket i vit choklad ska vara kakaosmöret. Här har det bytts ut mot billig palmolja. ”Blocket” består helt av socker, palmolja, skummjölkspulver och emulgeringsmedel.
Visserligen skriver man inte choklad på förpackningen, men namnet "block" ska förstås få oss att tänka på "blockchoklad". Denna tanke förstärks också av benämningen "vit", som grammatiskt inte kan syfta på det förra, däremot det senare. Än mer otydligt blir det då den obligatoriska beteckningen, som ska tala om vad det här faktiskt är, saknas. Helt felaktigt blir det dessutom i webbutikerna för Willys och Hemköp, som liksom Eldorado ägs av Axfood. Där omnämns den egna produkten som "vit block choklad". ”Varor att lita på”, står det på förpackningen…

”Hae non sunt sardinae”

Sardinmästarens premiumsardiner, rökta i rapsolja

”Det här är inte sardiner”, står det här ovanför. Fast på latin. Om du inte förstod det, vilket är fullt normalt, förstår du nog inte latinet som ”Sardinmästaren” förvillar med heller. Den här burken innehåller nämligen inte det som normalt brukar kallas för sardiner, en fisk med det latinska namnet ”Sardina pilchardus”, som ofta läggs på burk i olja eller tomatsås. Men just när man packar småfiskar i burk tillåter EU av outgrundliga skäl att en hel drös andra fiskarter får kallas för just sardin, så länge som man skriver ut deras latinska namn på förpackningen.
Det har den här tillverkaren utnyttjat maximalt. Man använder ”sardin” i varumärket, i namnet på produkten och till och med i ingrediensförteckningen, där de flesta nog hade väntat sig klarspråk. Endast den som kan sitt latin förstår att ”Clupea harengus membras” betyder att det är strömming i burken. Att det är fråga om just strömming från Östersjön är dessutom en intressant information för många, eftersom Livsmedelsverket avråder oss från att äta den för ofta.

Förvillande (o)lika

GB glace Gammaldags vanilj

GB har länge sålt glassen ”Gammaldags vanilj” i klassisk pappförpackning. Den har stuckit ut som den enda av företagets produkter med ett innehåll som har vissa likheter med hemgjord glass, bland annat att den innehåller grädde och äggula samt är fri från tillsatser. Förra året lanserade GB en stor plastlåda, med samma namn och nästan exakt samma design. ”En klassiker i nytt format” och ”nu även i större förpackning” lät det i deras annonser och inlägg. Problemet är bara att innehållet är ett helt annat. En handfull tillsatser och industriella ingredienser har lagts till, medan den klassiska ingrediensen äggula har tagits bort. Det ger den en annan smak och konsistens än den förväntade.
Reklamombudsmannen fällde nyligen marknadsföringen av glassen eftersom påståendena i den var vilseledande.

Saknar den bästa råvaran

Dufvenkrooks Lättvinsglögg hjortron

Det här varumärket är lite exklusivt, likaså flaskans utformning. På framsidan av lättvinsglöggen skyltar man dessutom med det eftertraktade bäret hjortron och på baksidan utlovas att innehållet utgörs av ”de bästa råvarorna” och ”utvalda kvalitetsviner”. Sammantaget är förväntningarna höga. Trots det saknas den råvara som man i sammanhanget nog måste kalla för den bästa: hjortron. I stället är glöggen smaksatt med en anonym ”naturlig arom”, som ska ge smaken av hjortron, medan färgen härmas med fyra färgämnen. Inte mycket bättre än simpel läsk, alltså.

Någon tydlig gemensam nämnare mellan produkterna finns egentligen inte, menar Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

– Ja, att de bluffar – eller har bluffat – under 2025. I övrigt är det olika typer av bluffar. Det här är de som juryn tyckte var bluffigast.

En bluff är när producenten får konsumenten att tro något om produkten som inte är helt sant

Flera av årets finalister följer regelverket och är formellt tillåtna att sälja. Men enligt Björn Bernhardson är det inget försvar.

– Vi har ingen exakt definition av vad en bluff är. De flesta finalister är inte olagliga, men konsumenten blev ändå lurad. En bluff är när producenten får konsumenten att tro något om produkten som inte är helt sant.

Något som ofta sker medvetet menar han.

– Det är nästan alltid avsiktligt och väl uttänkt. Man vill sticka ut från konkurrenterna för att sälja mer.

Så genomskådar du bluffen

För den som vill bli bättre på att genomskåda matbluffar finns inga enkla genvägar. Ett råd är ändå återkommande.

– När man köper en produkt för första gången ska man granska den extra noga. Jämför det du tror att produkten är med vad som faktiskt står på baksidan. För ofta finns sanningen där.

Om något på förpackningen sticker ut eller känns oväntat bör man vara extra vaksam.

– Försök ta reda på om det verkligen är sant. Det finns inget enkelt svar, annat än att vara kritisk.