Baka gott bröd med få ingredienser

Camillas enkla bakskola

Publicerad 28 mars 2025 | Uppdaterad 3 maj 2025

Bröd behöver inte vara krångligt – med bara fyra enkla ingredienser kommer du faktiskt ganska långt. Men vill du ta ditt bröd till nästa nivå finns det massor av små knep och goda grejer att blanda i degen. Här går vi igenom allt från saltets viktiga roll till varför smöret alltid vinner över margarinet.

Ingredienser

I sin mest grundläggande form består bröd enbart av fyra ingredienser: jäsmedel, vätska, mjöl och salt. Av dessa kan du mycket väl baka ett gott bröd. Men du kan också på olika sätt tillsätta, ändra och ersätta ingredienserna i din deg. I synnerhet kan du ge brödet lite extra smak och saftighet genom att tillsätta fett.

Goda råvaror är A och O i min värld. De lyfter bakverket till nya höjder och varenda råvara du lägger i degen har betydelse för det färdiga resultatet. Men de är också dyra – särskilt i dessa tider med inflation och energikris.

För att göra det enkelt, överskådligt och pris vänligt använder jag därför bara ingredienser som du kan köpa i vanliga välsorterade livsmedelsbutiker i den här boken.

Det är viktigt att vätskan inte är varmare än 37 °C när du löser upp jästen i den. Om vätskan är för varm förstörs jästcellerna och degen jäser inte som den ska.

Salt

Mer salt! Kom ihåg det. När man kokar pasta ska det alltid vara mer salt

i än man tror och samma sak gäller när man bakar bröd. Jäst, mjöl och vätska smakar i sig inte så mycket, så det är saltet som ger brödet smak och gör hela skillnaden.

Jag anger antingen salt i teskedsmått eller i gram i mina recept. Om du vill räkna om så motsvarar 1 tsk salt cirka 6 gram.

Fett

Äkta smör – och inget annat. Det är det som ger smak och ett gott, saftigt bröd. Aldrig margarin eller någon blandprodukt.

Olivolja och smakneutral olja (till exempel solrosolja) går också bra att använda som fett i en bröddeg. Jag använder olja i stället för smör i olika typer av matbröd där jag vill ha en mjuk, men inte smörtung, konsistens.

Ägg

Tänk på storleken på äggen. Om de är väldigt stora eller väldigt små kanske degen blir lite för blöt eller lite för torr. Jag använder alltid ekologiska ägg i stor leken M/L i mina recept.

Baka bröd tillsammans. Camilla Biesbjerg Markussen ger bästa tipsen till alla hemmabagare. — Foto: Betina Hastoft

Socker

Socker tillsätts i bröddeg för att ge jästen en kick start – inte för smakens skull, om det inte handlar om söta bakverk som ju ska vara söta.

I mina brödrecept använder jag antingen vanligt strösocker, ljust rörsocker, flytande honung eller sirap. Om du inte har det ena kan du alltid använda det andra. Det spelar ingen större roll och det viktigaste är att du kommer igång med att baka med de ingredienser du har i skafferiet.

Vanilj

Vanilj är en bra smaksättare i söta bakverk. Jag använder antingen vaniljsocker, vaniljstänger eller vanilj i pulverform. Eftersom goda, tjocka vanilj stänger är dyra använder jag ofta vaniljpulver i stället. Det är lätt att dosera, räcker länge och går att köpa i små glasburkar i livsmedelsbutiken.

Jäsmedel

Jag använder alltid helt vanlig färsk jäst, gärna ekologisk (men det är inte ett måste).

Jag får ofta frågan om det går att använda torrjäst i mina recept, och det går så bra. Ett kuvert med 7 g torrjäst motsvarar 25 g färsk jäst.

Surdeg ger ett otroligt välsmakande bröd, men det kan också vara en omständlig process, särskilt för nybörjare. Därför har jag valt att inte använda surdeg i den här boken.

Bakpulver och bikarbonat är kemiska jäsmedel som ger snabb jäsning och inte kräver någon jäsningstid. I den här boken använder jag till exempel bakpulver till scones.

Alla kan lyckas med brödbaket. Följ Camilla Biesbjerg Markussens bakguide. — Foto: Betina Hastoft

Vätska

Jag använder antingen vatten, svagdricka, standard mjölk eller en syrad mjölkprodukt som vätska i mina recept. Syrade mjölkprodukter kan till exempel vara kärnmjölk, grekisk yoghurt, crème fraiche eller naturell yoghurt, och du kan byta ut dem mot varandra.

Kom ihåg att se efter i receptet om vätskan ska vara kall eller ljummen. Många tror felaktigt att vätskan absolut måste vara ljummen. Det behöver den inte. En lång och ordentlig knådning gör faktiskt att degen blir ljum och det är därför ofta lättare att göra degen på kall vätska.

När jag skriver i recepten att vätskan ska vara ”fingervarm” så menar jag att den ska vara så ljummen att du kan sticka ett finger i den utan att den känns varm. Vill du vara helt exakt ska vätskan ha en temperatur på mellan 35 och 37 °C.

Kardemumma

När det ska vara kardemumma i en bröddeg använder jag helst hela kardemummakärnor som jag stöter grovt i en mortel. Det är förstås lite mer besvärligt, men det ger en mycket mer intensiv kardemummasmak som inte går att jämföra med färdigmald kardemumma.

Hela kardemummakärnor finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.