Ost – något av det bästa som finns

Här är de roligaste, konstigaste och mest underskattade ostarna

Alla ostar är inte trevliga.
Vissa luktar lite för mycket, andra ser direkt misstänkta ut och några borde kanske säljas med varningstext.
Här är 15 ostar som påminner om varför ost ändå är ett av världens bästa livsmedel.

Ost är inte alltid kärlek vid första tuggan. Vissa kräver mod, andra tålamod och några bara rätt sällskap och rätt tillfälle. Det är ett livsmedel som får vara märkligt, extremt och ibland direkt obekvämt och ändå kallas delikatess. Här är 15 ostar som sticker ut av helt olika skäl, från vardagsfavoriter till rena ytterligheter.

1. Époisses (Frankrike) – den lagliga stinkbomben

Époisses luktar mer än de flesta är beredda på. Doften är intensiv, envis och svår att ignorera. Smaken däremot är rund, djup och oväntat elegant. Det är en ost som kräver både respekt och god ventilation.

2. Mimolette (Frankrike) – ost gnagd av ostkvalster

Mimolette ser ut som en orange sten och har delvis formats av ostkvalster som gnagt på ytan. Resultatet är en fast, nötig ost med lång eftersmak. Mindre dramatisk än sitt utseende, men betydligt roligare än man kan tro.

3. Halloumi (Cypern) – världens mest underskattade vardagsost

Halloumi är inte konstig, bara extremt användbar. Den går att steka, grilla och äta i orimliga mängder utan att den smälter eller tappar formen.. En ost som blivit lika mycket vardag som fetaost och mozzarella.

4. Casu Marzu (Sardinien) – ost med levande larver

Casu Marzu är kanske mest känd för hur den görs, inte för att den skulle smaka illa. Osten får mogna med hjälp av levande larver som bryter ner massan till något extremt mjukt och kraftfullt. Smaken sägs vara komplex och intensiv. Men för att våga smaka krävs nog en hel del mod.

5. Stilton (Storbritannien) – blåmöglets Rolls-Royce

Rund, kraftig och lyxig. Den blåa osten är också till för folk som säger ”jag gillar inte blåmögelost”. Den får dessutom bara tillverkas i tre engelska grevskap, vilket ger den lite extra självförtroende.

6. Paneer (Indien) – världens bästa nybörjarost

Paneer är enkel, mild och väldigt samarbetsvillig. Den smälter inte, men suger åt sig smaker som om den var gjord just för det. Perfekt för grytor, grill och alla som hävdar att de inte gillar ost.

7. Tête de Moine (Schweiz) – ost du rakar som blommor

Tête de Moine äts inte i bitar utan hyvlas till små ostblommor med hjälp av en girolle. Smaken är nötig, aromatisk och koncentrerad. Dyr, ja, men väldigt roligt att servera.

8. Svecia (Sverige) – svensk ost med 500 år på nacken

Svecia har över 500 år på nacken och borde få betydligt mer uppmärksamhet. Smörig, nötig och lätt syrlig med tydlig personlighet. Har tyvärr hamnat i skuggan av mer högljudda svenska ostar.

9. Brunost / Gjetost (Norge) – karamelliserad ost

Brunost är varken riktig ost eller dessert, men fungerar ändå. Söt, karamellig och märkligt beroendeframkallande. Ser ut som ett skämt, men visar sig vara fullständigt seriös, särskilt på våffla.

10. Queso Oaxaca (Mexiko) – som mozzarella i evighetstrådar

Queso Oaxaca dras i långa, sega trådar och smälter precis som man vill att ost ska göra. Mild men elastisk, perfekt i quesadillas. En ost som alltid gör sitt jobb utan att kräva uppmärksamhet.

11. Ossau-Iraty (Baskien) – fårostens drottning

Mild men djup, nötig och rund. En ost som fungerar till det mesta men som ofta hamnar i skuggan av mer kända släktingar. Förmodligen den ost fler borde prata om, men inte gör.

12. Kaltbach Creamy (Schweiz) – grottlagrad tryffeldröm

Den här osten lagras i grottor och smakar därefter: rund, djup och diskret lyxig. Mjuk konsistens med tydlig karaktär.

13. Provolone piccante (Italien) – ost för vuxna

Provolone piccante är fast, pepprig och lätt aggressiv på ett bra sätt. Grym att grilla och ännu bättre att hyvla tunt. En vuxen ost som förtjänar mer utrymme utanför Italien.

14. Reblochon (Frankrike) – krämighet med historia

Reblochon är så krämig att den nästan kräver bröd för att få i sig den. Mest känd som huvudingrediens i tartiflette, men klarar sig fint på egen hand. En ost som inte ber om ursäkt för sig.

15. Bryndza (Slovakien/Polen) – den stora Balkan-osten

Bryndza är syrlig, salt och bredbar med tydlig personlighet. Fungerar till potatis, pasta och allt som behöver lite motstånd. Fortfarande märkligt okänd i Sverige.