Kan man åka fast för rattfylla av likörpraliner?
Så många kan du äta – innan du blåser positivt

Att likörpraliner innehåller en viss mängd alkohol är ingen nyhet. Men man kan faktiskt kan åka fast för rattfylla om man mumsar i sig för många. Här berättar experten var gränsen går!
Likörpraliner - lika älskad som hatad. För många är det en kär favorit att plocka fram under högtider som jul och påsk, medan andra kanske känner avsky efter att råkat äta det som barn.
Likörpraliner innehåller en viss mängd alkohol. Förutom likör kan de innehålla till exempel rom, konjak och whisky. Hur många kan då likörpralinälskare äta utan att riskera att blåsa positivt för rattfylla?
Det går att räkna ut med Widmarksformeln, framtagen av svenska kemisten Erik Widmark som levde mellan 1889–1945. Specialister på alkoholmätarföretaget Alcosense har undersökt saken närmare med hjälp av formeln.
Enligt SCB väger svenska män i snitt 84 kg och kvinnor 68 kg. Baserat på att en likörpralin innehåller 28 gram etanol per kilo innebär det att en man, enligt Widmarkformeln, skulle behöva konsumera omkring 410 gram praliner i ett svep för att nå gränsen för rattfylleri på 0,2 promille.
För kvinnor räcker det med cirka 270 gram praliner. En pralin väger i genomsnitt 8 gram vilket innebär att alkoholgränsen för rattfylla motsvarar omkring 51 hela praliner för män och 34 för kvinnor, ett stort intag på kort tid.
– Man behöver äta stora mängder praliner för att vara i riskzonen för rattfylleri. Men som vanligt gäller försiktighetsprincipen i trafiken, även om små mängder likörpraliner inte utgör någon egentlig risk, är det alltid bäst att undvika att köra om alkohol konsumeras, säger Hunter Abbott, alkoholexpert på Alcosense och rådgivare till den brittiska transportstyrelse.
Fakta
Widmarksformeln – för den intresserade matematikern
Promillehalten = [alkoholmängden i gram / (kroppsvikten i gram x r)] x 1000.
I formeln är ”r” en konstant som är 0.55 för kvinnor och 0.68 för män. Konstanten R återspeglar hur alkoholen fördelas i kroppen och beroende på kön. Den varierar mellan individer på grund av skillnader i kroppssammansättning, särskilt fett- och muskelmassa. Kroppsvikten är baserad på genomsnittet hos svenskar enligt SCB.