Storyn om Systembolaget

I svenskarnas vardag sedan 1955 – men historien börjar långt tidigare

Publicerad 7 juli 2023

1955 öppnades Systembolagets försäljningsställen upp och nyfikenheten hos svenskarna var stor. På bilden, trängsel i en av butikerna året därpå – en rejält kontrast mot hur det ser ut i butikerna idag. — Foto: Arne Schweitz

Ett normalt år görs 126,8 miljoner besök i landets butiker.

Systemet. Flaskbanken. Bolaget. Kärt ställe har många namn. Det här är den nyktra historien om Systembolaget.

I Sverige började det tillverkas brännvin under 1400-talet men syftet var inte att det skulle drickas. Spriten an- vändes av kruttillverkarna i Stockholm, för att blötlägga blandningen av salpeter, svavel och kol.

När folk upptäckte att det också fungerade som berusningsmedel blev snart supandet ett samhällsproblem.

Redan 1591 infördes tullavgift på brännvin och 1638 introducerades en tillverkningsavgift för alla som ägnade sig åt husbehovsbränning, alltså hembränning. Det var tillåtet trots att det redan på den tiden fanns ett bryggareämbete vars medlemmar producerade och saluförde brännvin.

1718 förbjöds den alltmer utbredda hembränningen men det innebar inte att det slutade puttra på gårdar och i stugor. Alla hade ju inte krogar och an- dra försäljningsställen inpå knuten, så 1731 hävdes förbudet för ”landägande personer på landsbygden” samtidigt som en avgift ”komme brännvinssuparen till last”.

Kung Gustav III skärpte reglerna ytterligare och införde 1775 ett förbud mot hembränning och införsel från utlandet. Allt brännvin skulle tillverkas på ett 60-tal kronobrännerier i ett försök att reglera sprittillverkningen och stärka statskassan. Det så kallade brännvinsregalet fick motsatt effekt. Eftersom folk fortsatte bränna hemma ökade tillgången vilket ledde till ett ännu större alkoholmissbruk, så merparten av brännerierna var snart stängda.

Kungen uttryckte oro

Enligt Nordisk Familjebok, utgiven 1878, fanns det under 1830-talet över 170 000 husbehovspannor i bruk runtom i Sverige. Brännvinstillverkningen var ”en i stor skala drifven husslöjd”.

Då hade kung Karl XIV Johan uttryckt oro över en hungersnöd och den var befogad eftersom folk använde säd och potatis till öl- och brännvinsframställning i stället för föda.

I och med industrialiseringen blev det möjligt att framställa brännvin av bättre kvalitet till lägre priser vilket ledde till att spritkonsumtionen nåd- de nya höjder.

Fylleriet var ett stort problem för landets arbetsgivare och det gällde inte minst gruvnäringen i Falun.

”Arbetsavbrotten på grund av olyckor hindrar verksamheten, och ersättningen till änkor börjar bli en dyr utgiftspost. Därför begär bergsmännen tillstånd att få bilda ett utskänkningsbolag med ensamrätt på bränneri och försäljning av brännvin. Men vinsten ska de inte ha själva. Inkomsterna ska istället gå till att förbättra de sociala förhållandena hos gruvarbetarna”, står att läsa på Systembolagets hemsida.

1850, samtidigt som andra arbetsgivare betalade en del av lönen i form brännvin, försökte ledningen vid Falu koppargruva få ett stopp på supandet, och andra företag följde efter.

1852 bildades ett liknande bolag i Jönköping och så skulle det fortsätta, samtidigt som nykterhetsrörelsen växte fram.

1913 införde Ivan Bratt ”Stockholmssystemet” som innebar ransonerade inköp (inköpsrätten till alkohol begränsades till en viss kvantitet) som registrerades och stämplades i en motbok. Till höger, en så kallad ”minut- affär” i Stockholm 1931 där man kunde köpa ut sin ranson. — Foto: TT NYHETSBYRÅN

Kvinnliga arbetare som jobbar med distributionen av motböcker 1939. — Foto: AFTONBLADET

Ivan Bratt införde motboken

Plötslig var alkoholpolitiken en av de stora samhällsfrågorna. 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt och krogarnas öp- pettider reglerades.

I Göteborg togs nästa steg mot det som skulle bli Systembolaget.

Kommunen startade 1865 ett icke vinst- sökande bolag som reglerade utskänkning- en och försäljningen av brännvin och öppnade krogar med matservering. Åldersgränsen sattes till 18 år och alkohol fick bara serveras till ej överförfriskade matgäster.

Det pratades snart om Göteborgssyste- met i stora delar av landet och och även ut- omlands. Stad efter stad bildade utskänkningsbolag och konceptet exporterades till Storbritannien, Finland och Norge. I Sverige blev bolagsformen 1905 obligatorisk för all detaljhandel med starksprit.

1913 bildades AB Stockholmssystemet, med läkaren, politikern och nykterhetskämpen Ivan Bratt som vd. För att ytterligare minska konsumtionen införde han ransoneringssystemet med den så kallade motboken. Han tog även initiativet till Vin & Sprit, som köpte upp alla privata spritproducenter för att få monopol på tillverkningen.

Supandet fortsatte

Men supandet fortsatte på gator och torg. Det gick så långt att det 1922 anordnades en folkomröstning om ett totalt förbud mot rusdrycker. Frågan engagerade fler människor än det föregående riksdagsvalet och nej-sidan tog en knapp seger, fick 50,8 procent av rösterna.

Motbokssystemet fortsätta att gälla men det fungerade inte i prakti- ken. Kvinnorna var förbisedda och majoriteten av alla fylleriförseelser begicks av män som saknade mot- bok.

Politikerna var tvungna att agera och 1954 beslutade riksdagen att det var dags att samla de 41 lokala sys- tembolagen, totalt 247 butiker, i ett rikstäckande företag.

Den 1 oktober året därpå kunde svensken gå på Systembolaget och nyfikenheten var stor. Framförallt tömdes lagren på starköl, som tidigare var en receptbelagd apoteksvara.

Genom åren har Systembolaget genomfört en rad kampanjer för att ändra dryckesvanorna hos svenska folket.

Vin är populäraste i Sverige

Långköraren ”Operation vin” drog igång redan 1957 och på 1960– och 1970-talen gjordes marknadsföringsinsatser för att kunderna skulle välja öl i stället för starksprit. Kunderna var mottagliga och Sverige, brännvinslandet, existerade plötsligt inte längre.

Siffror från Can, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplys- ning, berättar att vin nu är den popu- läraste drycken bland svenskarna.

Vin står för 45 procent av den totala konsumtionen och följs av starköl (31 procent), sprit (17 procent) och folköl (5 procent). De två återstående procenten utgörs av cider och blanddrycker.

1990-talet innebar en brytpunkt då den första självbetjäningsbutiken öppnade 1991. — Foto: PRESSENS BILD

Systembolaget 1955- 2023

1955

Nya Systemaktiebolaget bildas den 1 oktober och startar försäljning i de tidigare lokala bolagsbutikerna. Samtidigt avskaffas motboken. Kunderna måste ha fyllt 21 år för att få handla.

1958

Ny stor prishöjning. På två år har priset på en liter Renat ökat från 18 till 27 kronor.

1968

Ordet ”Nya” stryks ur företagsnamnet.

1969

Åldersgränsen sänks från 21 till 20 år.

1971

Den numer klassiska Spola kröken-kampanjen inleds.

1973

Den gröna varukatalogen försvinner och ersätts med en prislista i rött,

grönt och blått.

1982

Bolaget stänger på lördagar för att få ner konsumtionen. Tidigare skattehöjningar har inte gett önskvärt resultat.

1991

Den första självbetjänings- butiken öppnar, i Filipstad.

1994

Sverige går med i EU och Vin & Sprit, som ansvarat för all import och export, blir av med ensamrätten. Antalet leveran- törer exploderar.

1996

Vinboxarna introduceras i sortiment.

2001

Systembolaget öppnar på lördagar igen.

2003

Bolaget skakas av en stor mutskandal. Inte mindre än 92 personer, varav 77 butikschefer, åtalas för att ha tagit emot eller gett mutor.

2012

Systembolaget börjar med hemleverans.

2015

Systembolaget utses till Sveriges bästa serviceföretag för tredje året i följd.

2023

Systembolaget Aktiebolag omsätter närmare 40 miljarder kronor, har 450 butiker, 482 ombud, närmare 6 000 anställda och 900 dryckes- leverantörer.

Källa: systembolagethistoria.se