Så blir du beredskapsodlare

Beredskapsodling är ett växande inslag inom hemberedskap.

Valerie Hasler, grundare av beredskapsodling.se, delar med sig av sina kunskaper om odling som gör oss mer självförsörjande och förberedda inför en kris.

Beredskapsodling har seglat upp som en förlängning av preppingförrådet. Syftet är att odla mat för att ha i beredskap vid matbrist eller kris. Men det är inget nytt begrepp. Under 2:a världskriget beredskapsodlades det också i Sverige. Det var en viktig del av strategin för att hantera matförsörjningen under krigsåren, trots att Sverige inte direkt deltog i kriget.

Hållbarhetskonsult Valerie Hasler har grundat beredskapsodling.se, har skrivit en bok om odling i beredskapssyftet och håller kurser och föreläsningar i ämnet.

Vad är beredskapsodling?

– Det finns ingen vedertagen definition för det men det handlar om att komplettera matförrådet med egenodlat och då tänker jag mest på egenodlade grönsaker.

Varför ska vi beredskapsodla?

– Genom att odla ätbart kan vi öka vår självförsörjningsgrad på mat! På det sättet kan vi köpa oss lite tid vid en kris samt minska sårbarheten och belastningen för samhället. Dessutom kan vi tillaga godare krismat och dela med oss av skörden till andra som behöver mat. 

I Sverige importeras mycket av det vi äter men också gödsel, frön, utsäde, och inte minst diesel till böndernas maskiner. Vi är beroende av importen för att kunna odla till exempel lök och morötter som det ofta sägs att vi är självförsörjande av.

Problem med transportsystemet och strömavbrott kan också ställa till det. Då får inte affärerna nya varor och vi kan inte heller betala.

– Livsmedelssystemet är väldigt sårbart, säger Valerie.

Enligt Valerie förlitar sig också många på att de ska få mat av någon. Men det finns idag inget krav på att kommunerna ska ha livsmedelsberedskap för befolkningen. Uppdraget är att de ska ha livsmedelsberedskap för det de sköter i dagsläget, som skolor, sjukhus och äldrevård.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vill att alla ska ha mat hemma för en vecka. Men Valerie tycker vi ska se längre framåt.

– Vad händer efter den veckan? Förhoppningsvis är krisen slut, men är den inte det måste vi vara beredda på det också.

Valeries sex principer för beredskapsodling:

1. Odla det du gillar att äta och har möjlighet att lagra.
2. Skydda din odling. Både mot skadedjur och sjukdomar men också mot de som kanske vill stjäla maten.
3. Ta vara på all mat. Om det är matkris vill vi äta upp allt och inte slänga maten.
4. Odla hållbart och oberoende. Om du slänger något ätbart, släng det i komposten så det blir ny jord.
5. Dela med dig av din kunskap till andra.
6. Engagera dig och hjälp till. Bygg upp relationer och kunskap så att du vet vad du ska göra när det är kris.

Följer man de här principerna menar Valerie att det är lättare att hålla sig lugn vid en kris om man slipper fara runt och leta mat.

– Vi får godare mat och blir mindre beroende av andra.

Om man bor i lägenhet, ska man lägga till odlingsjord i sitt beredskapsförråd?

– Det är jag tveksam till. Allt går ut på att du behöver kalorier. Så mycket kan man inte odla i en lägenhet. Däremot kan man applicera princip 5 och 6, rusta sig med kunskap. Någon måste ju veta hur man odlar.

I Sverige finns ungefär 2,6 miljoner trädgårdar så möjligheterna för beredskapsodling finns.

– Det är ett stort potential som lyfts av Fritidsodlingens riksorganisation.

Valerie tycker att det finns fler aspekter på att odla sin egen mat.

– Man känner sig stolt och handlingskraftig. Jag kan odla min mat. Det är fantastiskt. Det ger en så bra känsla.

Det finns också studier på att trädgårdsarbete har positiva hälsoeffekter. Det kan också skapa bättre relationer när fler vill diskutera odling och matförsörjning.

– Att odla upp en del av våra gräsmattor bidrar också till ökad biologisk mångfald.

Hur kan man lagra det man odlat?

– Många grödor kan stå kvar i landet länge och täckas med löv om det blir för kallt. Lagra i ett svalt och frostfritt utrymme, det kan vara en kattvind eller ett garage.

Man kan också gräva ner ett rör eller tunna som simulerar en matkällare. En frigolitlåda eller kylbox på uteplatsen kan fungera. Har man redan en jordkällare är det bra men det finns också nya att investera i. Bönor, ärtor, äpplen och kryddor kan man också torka för längre hållbarhet. Konservering och mjölksyrning är också bra alternativ för att förlänga hållbarhet.

6 tips för matberedskap

• Börja med att införskaffa matförråd och vatten som räcker minst en vecka men gärna tio dagar.
• Handla från lokala primärproducenter. Om vi stöttar våra lokala producenter idag finns större sannolikhet att de kan producera mat till oss även vid kris.
• Rusta dig med kunskap om odling, fröodling och konservering.
• Lär dig tillverka din egen jord och växtnäring.
• Köp frö från företag och organisationer med produktion i Norden.
• Anlägg en köksträdgård och börja odla beredskapsgrödor.

Vilka grödor passar till beredskapsodling? 

– Odla grönsaker du gillar, som är lätta och effektiva att odla, som du enkelt kan lagra, och som ger god, energirik mat.

8 grödor som passar i en beredskapsodling

• Potatis, lätt att odla, god och passar att lagra. Kan med fördel stå kvar i odlingen länge.
• Sockermajs, ger mycket energi och är lättodlad. Enkelt att ta egna frön.
• Bondbönor lång hållbarhet när den torkas.
• Gråärt och åkerböna har varit beredskapsgrödor länge. De är rika på protein och kalorier och är också lättodlade.
• Huvudkål som rödkål eller vitkål. Den ger stor skörd på liten yta. Den kan lagras länge och tillagas på många olika sätt.
• Morot mycket härdig och ger också stor skörd på liten yta, kan lagras och kan lagas till på många olika sätt.
• Vintersquash går att lagra länge i rumstemperatur. Lättodlad och enkel att ta frön av.
• Svartrot, kan stå länge i odlingslandet. Den ger lika mycket kalorier som potatis.

Sätt igång redan nu

Valerie rekommenderar att man inte väntar tills krisen kommer.

– Jag hoppas att jag kan inspirera att börja odla här och nu. Det är en del att lära sig och det är lite pyssel att skapa en köksträdgård som levererar.

Lär känna din odlingsplats och bli trygg med hur du odlar, det är mycket att lära sig. Kan du det så är chansen mycket större att du kan komplettera ditt nödförråd och äta både bättre och godare mat under krisen. Och inte minst känna dig lite tryggare.

Mer information om beredskapsodling

beredskapsodling.se

Flera folkhögskolor och studieförbund har utbildningar och kurser.

Trädgårdsföreningar

Fritidsodlingens riksorganisation

Valerie Hasler

Ålder: 45 år.
Bor: Haninge
Utbildning: Utbildad inom hotell och restaurang. MBA Sustainability management.
Yrke: Grundare av beredskapsodling.se och hållbarhetskonsult.
Favoritgröda: Morötter och vitkål, jag är förälskad i vitkål.